min psykiska ohälsa

Läs och begrunda. Psykisk ohälsa har drabbat mig, det är inget jag skäms över. Jag nådde botten som 23-åring, i allmänhetens ögon har jag "gått in i väggen". Hur kunde detta hända? Min egen förklaring är att jag levt ett liv i stress allt för länge, utan att fundera över konsekvenserna. Jag har stressat i mitt arbetsliv såväl som på min fritid. Så fort man var ledig skulle man skynda sig att få saker gjorda, samma höga tempo hela tiden. Ingen tid för återhämtning här inte. Till slut kraschar man, för man är trots allt en människa och inte en robot. Jag kraschade hårt, i ett trauma, mitt livs wake-up call. Jag slet ut mig både psykiskt och fysiskt tills botten var nådd utan att ens hänga med själv i vad som faktiskt höll på att hända och hände. Som tur är har jag ett fantastiskt skyddsnät: min familj, min sambo, mina vänner och släktingar som stöttat mig i denna resa mot att få må bättre. No matter what så finns dem vid min sida och det finns inga ord som kan beskriva min tacksamhet. Jag har samtidigt fått fantastisk vård och professionell hjälp, jag har fått backa och erkänna att: Malin, det här klarar du inte själv. Du genomgår en livskris. Lyckligtvis nog så kommer jag ut starkare än någonsin på andra sidan, det vet jag. Men min resa är långt ifrån klar. Målet är inte att återställa mig själv till den jag var innan utan att ta lärdom och styrka så att jag slipper vara med om fler sammanbrott. Det tar oerhörd tid att rehabilitera. Thank God att jag har så många vid min sida under denna tuffa period. Vi måste våga prata mer om psykisk ohälsa i samhället, det drabbar vem som helst i olika former. I mitt fall total utmattning. Jag vill aldrig falla så långt igen. Vad ni än gör, ta hand om Er! Lots of love från Mallan

comments

Mjukglass:

Name The Pet:
Strössel?

Chokladsås/Kolasås/Annan topping: (publiceras ej)

STRUT/Bägare:

Tell Me All About It:

trackback
RSS 2.0